Melasma

Vad är melasma?

Melasma är en vanlig pigmentrubbning som visar sig som bruna eller gråbruna fläckar i huden, oftast i ansiktet. Vanliga områden är kinder, panna, överläpp och haka, och fläckarna sitter ofta symmetriskt, till exempel på båda kinderna eller mitt över pannan. Tillståndet är betydligt vanligare hos kvinnor än hos män och drabbar oftare personer med mörkare hudtyper.

Triggande faktorer

Solljus är den viktigaste, men nyare studier har också visat att blått ljus och synligt ljus kan bidra. Hormonella förändringar som under graviditet, användning av östrogeninnehållande p-piller, vissa kosmetiska produkter eller ingrepp samt ärftlig benägenhet kan också trigga melasma. Även om det inte är farligt kan det vara mycket kosmetiskt störande och påverka självkänslan.

Typer av melasma

Melasma delas in i tre huvudtyper beroende på hur djupt pigmentet är beläget i huden:

• Epidermalt melasma: Pigmentet är koncentrerat i hudens yttersta lager (epidermis) och ger en tydligt brun färg. Denna typ är ofta mer ytlig och svarar bättre på behandling.

• Dermalt melasma: Pigmentet ligger djupare i huden (dermis) och ger en blågrå nyans. Denna form är svårare att behandla eftersom pigmentet ligger djupare och inte svarar lika bra på topikala behandlingar (krämer och serum).

• Blandad typ: Den vanligaste formen av melasma, där pigmentet finns både i yttersta lagret av huden men även djupare ner i huden. Fläckarna kan ha en blandning av bruna och blågrå toner, och behandlingseffekten kan variera beroende på pigmentets djup.

Behandling av melasma

Eftersom melasma har ett kroniskt och återkommande förlopp är det viktigt att tänka långsiktigt med behandlingen.

• Solskydd: Den absolut viktigaste åtgärden är solskydd. Dagligt användande av solskydd med hög faktor, helst SPF 50, året runt är en förutsättning för att andra behandlingar ska ge effekt. Nyare solskydd som även skyddar mot blått ljus och synligt ljus kan vara särskilt värdefulla.

• Hydrokinon: När det gäller behandling är hydrokinon fortfarande den metod som anses mest effektiv. Det hämmar produktionen av melanin genom att blockera enzymet tyrosinas och minskar samtidigt överföringen av pigment till hudens celler. Resultatet blir en ljusare och jämnare hudton. 

• Retinoider: Till exempel tretinoin eller adapalen. Används ofta som en del av behandlingen eftersom de ökar hudens cellomsättning och därmed hjälper pigmentet att försvinna snabbare. De förbättrar också effekten av hydrokinon genom att tunnar ut hudens yttersta lager och göra det lättare för behandlingen att nå pigmentcellerna.

• Azelainsyra: Hämmar enzymet tyrosinas som är viktigt för melaninproduktionen och även har antiinflammatorisk effekt, vilket kan hjälpa vid postinflammatorisk hyperpigmentering. Är inte giftigt för melanocyterna, till skillnad från hydrokinon.

• Tranexamsyra: Ett läkemedel som i tablett form används mot rikliga menstruationsblödningar, har också visat sig kunna hjälpa mot melasma. Det kan ges i låg dos under en begränsad tid, oftast tre månader, men kräver noggrann uppföljning och ska inte användas av personer med ökad risk för blodpropp. 

• Andra metoder:  kemisk peeling, laser och microneedling kan vara effektiva men måste utföras av erfarna behandlare annars risk finns att pigmenteringen förvärras.

• Kombinationsbehandling: Det ger bäst resultat. Ett exempel är en kombination av hydrokinon, retinoid och en mild kortisonkräm (Kligmans formula, TriLuma) som både förbättrar effekten och minskar risken för irritation. 

Vad kan du göra själv?

För att hantera melasma och förebygga att det förvärras kan du vidta några åtgärder. Det viktigaste är att skydda huden mot solen, eftersom UV-strålning är en av de främsta utlösande faktorerna. Använd solskydd med bredspektrum SPF 50+ varje dag, även vid molnigt väder eller under vintern.

Välj även milda hudvårdsprodukter och undvik starka exfolierande ämnen som kan irritera huden och förvärra pigmenteringen. Istället kan du använda ingredienser som C-vitamin, niacinamid och azelainsyra, vilka kan hjälpa till att ljusa upp huden och jämna ut hudtonen. Om du använder smink, välj då parfymfria och hudvänliga produkter som är anpassade för känslig hud.

När ska du söka vård?

Du bör kontakta en hudläkare om dina symtom förvärras trots att du testat åtgärder som syftar till att mildra symtomen. Om du misstänker att en medicin eller hormonell förändring ligger bakom dina pigmentförändringar kan en läkare hjälpa till att utvärdera alternativa behandlingsalternativ. Det är också viktigt att söka vård om fläckarna förändras i färg, storlek eller form, då detta kan tyda på andra underliggande hudsjukdomar som kräver medicinsk bedömning.

Andra möjliga orsaker

Melasma kan ibland förväxlas med andra hudtillstånd som orsakar hyperpigmentering. Nedan följer några vanliga tillstånd som kan likna melasma:

• Postinflammatorisk hyperpigmentering (PIH): Uppstår som mörka fläckar efter en hudinflammation eller skada, exempelvis vid akne, eksem eller brännskador.

• Lentigo (solfläckar): Bruna, skarpt avgränsade pigmentfläckar som orsakas av långvarig solexponering och åldrande.

• Addisons sjukdom: En hormonell sjukdom där binjurarna inte producerar tillräckligt med kortisol, vilket kan leda till ökad pigmentering i hudveck, ärr och områden som utsätts för tryck, såsom knogar och armbågar.

• Solskador: Överexponering för UV-strålning, som kan ge upphov till brännskador, åldrad hud och ibland även hudcancer.

Läs mer

Ytterligare information om melasma finns nedan.

Melasma på praktisk medicin.

Melasma på dermnet.