Lentigo

Vad är lentigo?

Lentigo är en godartad hudförändring som yttrar sig som mörka pigmentfläckar på huden. Dessa uppstår när pigmentceller (melanocyter) överproducerar melanin, oftast som en följd av långvarig UV-exponering eller naturligt åldrande. Lentigo kan uttrycka sig i olika former, där solfläckar (lentigo solaris) och åldersfläckar (lentigo senilis) är de vanligaste, särskilt hos äldre personer och individer som ofta vistas i solen.

Lentigo är i de flesta fall ofarligt, men vissa varianter kan likna maligna hudförändringar, vilket gör det viktigt att hålla koll på nya eller förändrade fläckar.

Typer av lentigo

Det finns flera typer av lentigo, varav de vanligaste är:

• Lentigo solaris (solfläckar): Uppkommer efter långvarig UV-exponering och förekommer ofta på områden som ansikte, händer och axlar. Dessa fläckar är vanliga hos personer som spenderar mycket tid i solen.

• Lentigo senilis (åldersfläckar): Liknar solfläckar men är främst kopplade till naturligt åldrande.

• Lentigo simplex: Mörka pigmentfläckar som kan uppträda var som helst på kroppen, oavsett solexponering. Dessa förändringar är oftast medfödda eller uppkommer spontant utan tydlig yttre påverkan.

• Lentigo maligna: En allvarligare form av lentigo som kan utvecklas till melanom (hudcancer). Dessa fläckar växer långsamt men bör övervakas och utredas av en läkare vid misstanke om förändringar i form, färg eller storlek.

Orsaker till lentigo

Lentigo uppstår när melanocyterna i huden blir överaktiva och producerar mer melanin än normalt. Vanliga orsaker inkluderar:

• UV-strålning: Långvarig solexponering utan tillräckligt skydd är den främsta orsaken till solfläckar (lentigo solaris) och åldersfläckar (lentigo senilis).

• Åldrande: Med tiden blir hudens pigmentproduktion mer ojämn, vilket gör att melanocyterna kan bilda lokala pigmentansamlingar.

• Genetik: Ärftliga faktorer kan påverka benägenheten att utveckla lentigo, särskilt om pigmentfläckar förekommer i familjen.

• Hormonförändringar: Hormonella skiftningar, exempelvis under graviditet eller vid användning av p-piller, kan påverka hudens pigmentering och bidra till uppkomsten av lentigo.

• Läkemedel och kemikalier: Vissa mediciner och kemiska ämnen kan göra huden mer känslig för UV-strålning, vilket ökar risken för pigmentförändringar.

Symtom på lentigo

Lentigo yttrar sig som mörka fläckar på huden och kan variera i storlek från några millimeter till flera centimeter. Typiska symtom inkluderar:

• Mörkare fläckar på huden, oftast ljusbruna till mörkbruna.

• Tydliga kanter som skiljer sig från omgivande hud.

• Oförändrad hudstruktur, lentigo påverkar enbart pigmenteringen och förändrar inte hudens textur.

• Ingen klåda eller smärta, lentigo orsakar vanligtvis inget obehag.

Lentigo är i de flesta fall en ofarlig pigmentförändring, men vissa kan uppleva det som kosmetiskt störande och vilja behandla fläckarna av estetiska skäl.

Behandling av lentigo

Lentigo är oftast ofarligt och kräver ingen medicinsk behandling, men många väljer att ta bort fläckarna av estetiska skäl. Det finns flera effektiva metoder för att minska eller eliminera pigmentförändringar:

• Laserbehandling: Tekniker som IPL (intensivt pulserande ljus) och fraktionerad laser kan bryta ner överflödigt pigment och bidra till en jämnare hudton.

• Kemisk peeling: Syror som glykolsyra eller TCA (triklorättiksyra) exfolierar huden och minskar pigmenteringen genom att stimulera cellförnyelsen.

• Kryoterapi: En behandling där fläckarna fryses bort med flytande kväve, vilket får pigmenterade hudceller att förstöras och ersättas av ny hud.

• Ljusande krämer: Krämer som innehåller hydrokinon eller C-vitamin kan gradvis bleka fläckarna genom att hämma melaninproduktionen.

Vid misstänkt lentigo maligna (en mer allvarlig form som kan utvecklas till melanom) bör fläcken undersökas av en hudläkare och vid behov avlägsnas kirurgiskt.

Vad kan du göra själv?

För att förebygga lentigo och minska ytterligare fläckar bör du skydda huden från solen genom att använda solskydd med minst SPF 30 dagligen och bära hatt och vid stark sol. Hudvårdsprodukter med C-vitamin, niacinamid och retinol kan hjälpa till att ljusa upp fläckarna, samt att det kan hjälpa att exfoliera huden regelbundet med AHA- eller BHA-syror. Försök även att undvika att röka eftersom det kan påskynda hudens åldrande.

När ska du söka vård?

Även om lentigo oftast är ofarligt bör du kontakta en läkare om:

• En fläck förändras i färg, form eller storlek.

• En pigmentfläck börjar klia, göra ont eller blöda.

• Fläcken har en ojämn kant eller olika färgnyanser.

En hudläkare kan göra en dermatoskopisk undersökning för att avgöra om fläcken är godartad eller om den behöver tas bort.

Andra möjliga orsaker

Lentigo kan ibland förväxlas med andra hudförändringar, några exempel är:

• Melasma: En hormonellt betingad hyperpigmentering som ofta uppstår under graviditet eller vid användning av preventivmedel.

• Födelsemärken (nevus): Permanenta pigmenterade fläckar som kan vara medfödda eller utvecklas med åldern.

• Postinflammatorisk hyperpigmentering (PIH): Mörka fläckar som uppstår efter akne, eksem eller skador på huden.

• Aktinisk keratos: En förstadieform av hudcancer som kan se ut som lentigo men har en ojämn och fjällande yta.

• Malignt melanom: En elakartad hudcancer som kan börja som en pigmentförändring och kräver medicinsk bedömning.

Ytterligare information om lentigo finns nedan.

Lentigo på 1177.

Lentigo på dermnet (inkluderar bilder).