Aktiniska keratoser
Bilder på aktiniska keratoser
Innehåll
Vad är Aktinisk keratos?
Aktiniska keratoser är vanligt förekommande hudförändringar som tenderar att manifesteras som små, röda fläckar på huden. Dessa fläckar varierar från några millimeter upp till en centimeter. Fläckarna kan ibland uppvisa fjällning, och uppträder som små vita hudflagor. Fläckarna kan orsaka obehag såsom ömhet, brännande känsla eller uppfattas som små "piggliknande" strukturer i huden.
Det är viktigt att notera att aktiniska keratoser, trots att de kan vara mer synliga på ljusare hudtyper, visar sig och känns på samma sätt oavsett hudfärg. De är särskilt vanliga på områden som har utsatts för överdriven solexponering, inklusive ansiktet, ovansidan av händerna och hjässan, och hos personer med tunnare hår.
Symtom
Små röda fläckar på huden
Ofta på solexponerade områden som ansiktet, händerna och hjässan
Ofta fjälliga
Upplevs ibland ömma eller brännande
Orsaker
Solljus är den främsta orsaken till aktinisk keratos. Den totala mängden UV-exponering under livet och individens solkänslighet spelar en viktig roll för dess utveckling och utbredning.
Förebyggande åtgärder
För att minska risken för aktinisk keratos är det viktigt att använda solskydd och undvika överexponering för solen genom att bära kläder och hattar samt använda solkräm med hög SPF. Solskydd rekommenderas även vid molnigt väder.
Behandling
Aktinisk keratos kan behandlas på olika sätt beroende på antalet fläckar och deras placering på huden.
Punktbehandling - punktbehandling riktas mot enskilda aktiniska keratoser. En effektiv metod är kryobehandling, där flytande kväve används för att frysa och avlägsna de skadade hudcellerna. Detta kan kompletteras med kyrettage, en teknik där hudförändringen skrapas bort med ett instrument.
Områdesbehandling - om det finns flera aktiniska keratoser på ett område rekommenderas områdesbehandling. Det kan innebära användning av hemmabehandlingskrämer som 5-fluorouracil eller fotodynamisk terapi (PDT). Eftersom solens skador tenderar att påverka hela ytor istället för enskilda punkter behöver hela området behandlas för att säkerställa att även de dolda hudförändringarna tas om hand. Samtidigt kan de mest framträdande keratoserna behandlas punktvis för en mer målinriktad åtgärd.
Söka vård
Om du upptäcker hudförändringar som växer eller förändras, bör du kontakta en vårdcentral eller hudmottagning för bedömning och eventuell behandling.
Andra möjliga orsaker
Aktiniska keratoser kan blandas ihop med andra hudsjukdomar som ger liknande besvär. Här är några exempel:
Skivepitelcancer: Utvecklas ibland från aktiniska keratoser men är mer aggressiv. Den ger hårdare, fjällande knölar som kan vara smärtsamma och blöda.
Eksem: Ger också rodnad och fjällar men orsakas av inflammation, inte UV-strålning. Eksem kliar ofta mer än aktiniska keratoser.
Psoriasis: Fjällande fläckar som kan likna aktiniska keratoser, men psoriasis uppstår ofta på knän, armbågar eller hårbotten och är inte kopplat till UV-skador.
Läs mer
Ytterligare information om Aktinisk keratos finns nedan.
Aktinisk keratos på 1177.
Aktinisk keratos på Dermnet (inkluderar bilder).
Relaterat
Få rätt hjälp för Aktiniska keratoser - kontakta våra hudläkare idag
Frågor & svar
Aktinisk keratos är inte livshotande, men det är en hudförändring som betraktas som ett förstadie till hudcancerformen skivepitelcancer. Risken för utveckling av aktinisk keratos till skivepitelcancer är relativt låg, men hudförändringarna brukar ändå behandlas.
Det krävs oftast medicinsk behandling för att motverka aktinisk keratos, därav kan det vara svårt att behandla på egen hand. Det man kan göra är att använda receptfria krämer som är mjukgörande och minskar torrheten, eller krämer som skyddar huden från solexponering, eftersom det motverkar att symtomen förvärras. Gällande medicinsk behandling finns det flera alternativ som till exempel receptbelagda krämer eller frysning av området med flytande kväve eller laserbehandling.
Aktinisk keratos är inte cancer, men det är en förändring i huden som kan utvecklas till hudcancer om den inte behandlas i tid. Det är vanligt att förändringar uppstår på hudområden som har utsatts för mycket sol under lång tid, som ansiktet, händerna eller hårbotten hos personer med tunt hår.
Du bör kontakta en hudläkare om du upptäcker att fläckar växer, ändrar färg eller form, börjar blöda eller blir smärtsamma. Det kan även vara bra att kontinuerligt gå på hudundersökningar om du tidigare haft aktiniska keratoser eller ofta varit i solen utan skydd. Om man är uppmärksam på symtomen och behandlar sjukdomen i tid minskar risken att den utvecklas till skivepitelcancer.