Basalscellscancer (Basaliom)
Bilder på basalscellscancer (basaliom)
Innehåll
Basalcellscancer
Basalcellscancer, även kallad basaliom, är den vanligaste formen av hudcancer i Sverige. Sjukdomen uppstår i hudens basalcellslager (det djupaste skiktet av hudens yttre lager) och växer långsamt. Till skillnad från andra typer av hudcancer, som malignt melanom, sprider sig basalcellscancer ytterst sällan till andra delar av kroppen. Däremot kan den orsaka skador på omgivande vävnad om den lämnas obehandlad.
Basalcellscancer är vanligast hos personer över 50 år och förekommer oftast på områden som utsätts för mycket sol, såsom ansikte, bröst, öron och händer.
Typer av basalcellscancer
Det finns olika typer av basalcellscancer med varierande utseende och sätt som det växer på:
Nodulär basalcellscancer: En mycket vanlig form som visar sig som en hudfärgad eller rosa knuta med en glansig yta. Ofta kan små synliga blodkärl (teleangiektasier) ses på ytan. Det kan bildas sår på knutan och den kan börja blöda.
Superficiell basalcellscancer: Denna form syns ofta som en ytlig, röd fläck som fjällar, vilket kan förväxlas med eksem men försvinner inte på sedvanlig eksembehandling. Den är vanligast på bålen, armar och rygg.
Morfeiform basalcellscancer: En ovanligare men mer aggressiv variant som ofta ser ut som ett blekt, ärrliknande område med otydliga gränser. Den kan växa djupt in i huden, vilket gör den svårare att opereras bort.
Symtom på basalcellscancer
Symtomen vid basalcellscancer kan variera beroende på typ, men några vanliga tecken inkluderar:
En liten knuta eller sår som inte läker på flera veckor.
En glansig, genomskinlig knuta med synliga blodkärl.
Ett rött, fjällande område som kan klia.
Ett sår med upphöjda kanter som blöder eller bildar sårskorpor.
Orsaker till basalcellscancer
Huvudorsaken till basalcellscancer är långvarig exponering för UV-strålning, både från naturligt solljus och från solarium. Ytterligare faktorer som ökar risken att få basalcellscancer är:
Ljus hudtyp: Ljushyade personer med känslig hud har högre risk att drabbas.
Ålder: Risken ökar med åldern, särskilt efter 50 år.
Tidigare hudcancer: Har man haft basalcellscancer tidigare är risken stor att få det igen.
Ärftlighet: En genetisk benägenhet kan öka risken, och vissa väl kända syndrom finns (till exempel Gorlins syndrom).
Nedsatt immunförsvar: Personer med försvagat immunförsvar, exempelvis på grund av immunsuppressiv behandling eller sjukdomar som HIV, har en ökad risk att utveckla basalcellscancer.
Behandling av basalcellscancer
Valet av behandling beror på tumörens typ, storlek, djup och placering. De vanligaste behandlingsmetoderna är:
Kirurgi: Tumören avlägsnas med en säkerhetsmarginal av frisk vävnad
Frysbehandling (kryoterapi): En metod där tumören fryses med flytande kväve för att förstöra cancerceller. Kryoterapi är särskilt effektiv för ytliga tumörer.
Fotodynamisk terapi (PDT): Ett ljuskänsligt läkemedel appliceras på huden och aktiveras med ljus för att förstöra cancerceller.
Strålbehandling: En metod som används vid större tumörer eller när kirurgi inte är ett alternativ, exempelvis om tumören sitter på svåråtkomliga områden eller om patienten inte är lämplig för operation.
Mohs kirurgi: En avancerad kirurgisk teknik där hudlager avlägsnas ett i taget och undersöks under mikroskop tills inga cancerceller återstår. Denna metod används främst vid tumörer på känsliga områden, såsom ansiktet.
Vad kan du göra själv?
Undvik solens starkaste strålar, särskilt mellan kl. 11-15.
Använd solskydd med hög solskyddsfaktor (minst SPF 30 och helst SPF50 på ansiktet).
Skydda dig mot solen med hatt och täckande kläder.
Undvik att sola i solarium.
Undersök din hud regelbundet och kontakta vården vid misstänkta förändringar.
När ska du söka vård?
Sök vård om du upptäcker nya, eller förändrade hudförändringar, särskilt om de har oregelbunden form, varierande färg eller förändrad storlek. Var särskilt uppmärksam på sår som inte läker, knutor med ovanligt utseende eller hudområden som blöder eller bildar sårskorpor upprepade gånger.
Andra möjliga orsaker
Skivepitelcancer: En hudcancerform som kan likna basalcellscancer, men som oftast växer snabbare och har en högre risk att sprida sig till andra delar av kroppen om det inte behandlas.
Malignt melanom: Den allvarligaste formen av hudcancer bland de mer vanliga, vilekn kan sprida sig snabbt till inre organ om den inte upptäcks i tid. Till skillnad från basalcellscancer börjar melanom vanligtvis som växande och ojämnt pigmenterade fläckar med oregelbunden form
Seborroisk keratos: En vanlig, godartad hudförändring som kan misstas för hudcancer. Dessa fläckar är ofta runda, upphöjda och har en vaxartad eller fjällande yta.
Läs mer
Ytterligare information om basalcellscancer finns nedan.
Basalcellscancer på 1177.
Basalcellscancer på doktor.se.
Basalcellscancer på dermnet.
Relaterat
Få rätt hjälp för Basalscellscancer (Basaliom) - kontakta våra hudläkare idag
Frågor & svar
Kan basalcellscancer sprida sig till andra organ?+
Basalcellscancer sprider sig sällan till andra delar av kroppen (metastaserar), vilket gör den mindre farlig än andra hudcancerformer, som malignt melanom. Däremot kan den växa lokalt och tränga djupt in i huden, vilket kan orsaka vävnadsskador om den inte behandlas i tid.
Är basalcellscancer farligt?+
Basalcellscancer anses vara den minst aggressiva formen av hudcancer, men den kan bli farlig om den får växa obehandlad. Tumören kan förstöra omgivande vävnad, särskilt i känsliga områden som ansiktet eller nära ögon.
Hur ser basalcellscancer ut?+
Basalcellscancer kan ha olika utseenden beroende på typ:
Nodulär basalcellscancer: En hudfärgad eller rosa, glansig knuta med synliga små blodkärl. Det kan bildas ett sår och blöda.
Superficiell basalcellscancer: En röd, fjällande fläck som kan likna eksem och ofta förekommer på bålen, armar eller rygg.
Morfeiform basalcellscancer: En blekt, ärrliknande fläck med diffusa gränser. Denna variant växer ofta djupt in i huden.
Är jag garanterad att få hjälp av en specialist?+
Ja. Alla våra läkare är legitimerade hudläkare (“leg. dermatologer”) i Sverige med mångårig erfarenhet inom både privat och offentlig specialistvård.
Kan jag använda Dr Hud för alla hudåkommor?+
Ja, vården via Dr Hud (drhud.se) ges för alla vanliga typer av hudproblem, exempelvis utslag, eksem, psoriasis, håravfall, infektioner eller bedömningar av misstänkta hudförändringar. Du söker enkelt vård genom att starta ett ärende.
Behöver du hjälp för avancerad akne alternativt kosmetiska besvär rekommenderar vi Akneprogrammet och Hudprogrammet för särskilt skräddarsydd vård.
För akuta tillstånd, såsom plötslig feber, yrsel eller illamående, hänvisar vi normalt att istället söka vård på till närmaste akutmottagning.
Notera att Dr Hud inte har möjlighet att remittera till annan vårdgivare, annat än för eventuellt blodprov eller biopsi till självkostnadspris. Dr Hud ordinerar inte heller biologiska behandlingar (sprutor), av regulatoriska skäl.
Varför finns Dr Hud?+
Varför finns Dr Hud?
7 av 10 svenskar går runt med ett obehandlat hudproblem, och trots remiss får många vänta i månader, ibland även år, för att träffa en hudläkare. Dr Hud finns för att erbjuda snabb och kvalificerad hudvård digitalt - utan remiss, redan samma dag.
Vårt mål är att erbjuda vård av hög kvalitet för så många patienter som möjligt, och samtidigt verka som en positiv kraft för det svenska vårdsystemet.
Vill du komma i kontakt med oss, skicka gärna ett mail till hello@drhud.se.